det där ingen nämner

En hel månad har gått sen vi fick vår Mattis till världen. Helt otroligt vad tiden har gått snabbt, tyvärr börjar Robin jobba imorgon så nu börjar de riktigt långa nätterna. Sedan vi blev föräldrar har jag tagit nattpassen och Robin morgonpassen så att vi båda två ska ha kunnat sova ordentligt - fördelen med flaskmatningen. Mattis är en riktigt enkel prick att ta hand om, vår lille kille sover ett pass på drygt 6 timmar på nätterna och är oftast väldigt morgontrött så det tar ett tag innan famljen kommer igång på morgnarna, dessutom så skriker han inte mer än om han är hungrig eller när han klämmer ut diverse pruttar och annat som tittar ut ur det hålet - och då är det inte nådigt om man inte snabbt är där med nappen.

En sak jag tänkt på väldigt mycket är hur mycket det pratas om själva graviditeten. Det är dåligt med snack om efter förlossningen, ingen som berättar att man knappt kan gå/stå/sitta ordentligt på drygt 2 veckor, att den överflödiga huden gör så att nya vanliga jeans inte är att tala om förrän om några månader och att man inte kan klämma på sig sina gamla byxer mer än upp till låren innan det tar stopp. Detta var något jag önskar att folk prentat in i skallen på mig för 9 månader sedan, tack och lov fyndade jag två nya par mammajeans för 100kr/st häromdagen.

Nej, dags att krypa i kojs medan lilleman sover, med lite tur sover han sina 6 timmar nu.












det kommer mera

Det har varit dåligt med tid för uppdatering på bloggen den senaste tiden, fokusen ligger på lilleman numera. Uppdatering/längre utlägg kommer så småningom, nu får det duga med senaste bilderna på lillkillen ♡





han har blivit otroligt stabil i nacken. Tror att han kommer börja krypa och gå rätt så tidigt.


har börjat med flaskmatning på heltid.






Det tar sig

Det har varit omtumlande att skaffa barn, på ett väldigt positivt vis! Det var väldigt påfrestande de första två dagarna då lilleman inte fick i sig rätt mängd mat vilket resulterade i en väldigt skrikande bebis. På grund av detta fick vi lov att börja koppmata honom direkt efter amningen. Då koppmatningen i sin tur tog för lång tid sa barnläkaren på BVC att vi borde börja med flaska så han får i sig den mängd mat som han behöver. Efter att nu ha börjat flaskmata honom så är han verkligen världens goaste kille, han får bröstet följt av ersättningen och avslutar med nappen så han kan få vila hos pappa. Det är väldigt skönt att det även fungerar med denna kombinationen trots att han är så liten, många pratar om att de kan bli "tuttförvirrade", men junior tar bröstet lika bra nu som han gjort hela tiden trots att han får både flaska och napp nu.
 
Det tar emot att veta att min kropp inte kan producera den mängd mjölk som vår lillkille behöver, men jag kan inte mer än äta, sova och dricka ordentligt och amma honom var tredje timme innan varje måltid. Försöker att inte lägga allt för stor vikt i den frågan med tanke på att jag vet att i absolut värsta fall får han börja med flaska på heltid.
 
Nu vankas mat och myskväll med mina två favoritkillar <3